Direktlänk till inlägg 23 maj 2011
Att man kan bli så lycklig för en sådan liten sak, men som betyder så mycket! Det är en härlig känsla.
Gick en runda med Pim, mamma och Lollo ikväll. Sadlade Pim ifall jag fick lust att rida. Checkade av honom längs vägen fram till skogen ifrån marken, allt bra- frust och tugg om vartannat. Lyssnade på minsta signal. I skogen satte jag mig på hans rygg och det bar iväg, visserligen bakom mamma som tömkörde Lollo, men ändå! (Har ju inte suttit på honom i skogen på länge eftersom att han kastat av mig de senaste gångerna. )
Red bara ca 20 meter, sedan gjorde jag halt, hoppade av och gick med honom resten av rundan. Tänkte att det är lika bra att sluta när det går bra! Men de 20 meterna var det härligaste på länge. Han frustade och klev fram genom skogen med långa, avslappnade kliv. Min fina PrinsPim!
Nu känner jag att vi är på rätt spår igen och om allt går som det ska, blir även en sele snart min! Då kan vi börja tömköra och påbörja vår resa till ett fint körekipage...
Har nu efter en tid bestämt mig för att lämna denna bloggen, men var lugna, nu ska jag fortsätta här istället- loloiis.blogspot.com Har länge känt och också nämnt att inriktningen har ändrats på denna bloggen, från att vara en faktablogg till a...
..står glädjens flagg i topp..gick jag omkring och sjöng i hästhagen ikväll. Trotsade min förkylning som fortfarende sitter i och haltade iväg till stallet, för benet gör förbannat ont än. Tänkte att nu SKA jag göra något med Pimmen, har ju haf...