Senaste inläggen

Av Louise Östergren Göransson - 23 september 2011 14:45

Sorterade bland bilder och hittade denna på Pim från Oktober förra året, när jag ägt honom i ungefär en vecka. 2 år - Kantig liten raggig ponny med kort man.

 

Lite kul att jämföra med denna bilden som är ifrån Juli.

3 år - Välmusklad, lång man och självförtroende som heter duga.

 

Ser ni skillnad?

ANNONS
Av Louise Östergren Göransson - 21 september 2011 09:03

Tydligen är det sådant folk vill läsa och lite kul är det. I maj skrev jag "5 saker ni inte visste om mig" och nu tyckte flera läsare att det var dags för det igen, så here we go!


*Jag är egentligen en riktig liten sockerråtta, har dock blivit mycket bättre än förut. Med en kakbakande mormor är det inte alltid så lätt att avstå ifrån socker ^^


* Jag älskar frukt, alla sorter och till allt, typ.


* Jag gillar att springa, är så skönt att koppla bort allt och bara tänka på vart man sätter ner fötterna. Men har skitdålig kondition, så just nu springer jag varannan dag med intervaller. Går 5 minuter, springer 5, går 5 osv. Går bättre och bättre i alla fall.


* Är jättedålig på att laga mat och tycker det är dötrist, några vänner vet ju hur det gick för mig att göra våfflor under gymnasietiden - katastrof. Baka är däremot superkul!


* Har astma, eksem och är allergisk mot mycket. Kvalster, pollen, pälsdjur, damm, gräs..ser det inte som något problem eftersom att jag lärt mig leva med det och kan hålla det i schack med mediciner.


* Är extremt rastlös, tröttnar snabbt på allt, vill att det ska hända saker i stort sett hela tiden. Men jag kan faktiskt vara stilla också, i små doser, även om vissa inte verkar tro det ;)


* Har hela livet önskat att jag kunde spela något instrument. Började lära mig spela gitarr för några år sedan, gick bra ett tag, sedan blev jag rastlös över att det tog så lång tid att lära sig^^


* Jag gillar att dansa, gick på bugg och jazzdans när jag var mindre, nu kommer jag inte ihåg någonting. Hade velat kunna dansa sådan där cool streetdans.


* Jag skriver dagbok, som jag har börjat göra detta året. Fick bara för mig det eftersom att jag har så svårt att somna, det hjälpte att få ner tankarna och sen har jag inte kunnat sluta. Somnar nuförtiden som en stock!


* Jag är troende.


ANNONS
Av Louise Östergren Göransson - 20 september 2011 12:43

Inget jobb idag, kan inte personalen bli sjuk snart? ^^


Känner att jag tappat tråden här på bloggen, är inte alls lika mycket tips och utförliga inlägg om träning längre. Lusten att lära ut, både här och till ridelever har minskat. Jag vill lära mig mera själv, suga åt mig allt och bli bättre tillsammans med Pim. Ett nytt kapitel i hästlivet. Konstigt är dock att det kommit fler läsare sedan jag bara skriver om lite allt möjligt och är mer privat, är det verkligen sådant folk vill läsa?


Borde städa mitt rum, men det är ju så tråkigt. Borde också verka Pim ikväll, det är ännu tråkigare men välbehövligt för hans hälsa. Så det får det bli. Det är så svårt att verka en häst som inte gillar att stå still och som lägger hela sin tyngd i handen när man står framåtböjd. Han verkar inte ha fattat att han är stor, en riktig klumpeduns är han som ångar fram genom allt. Igår växlade jag mellan att gå med honom och rida i skogen, mina knän levde farligt säger jag bara. Hans steg skiljer sig en aning i från Lollos korta sega, tur att Alfred och Lollo red före på stigen i skogen. Annars hade det väl gått i 180.


Det var mörkt när vi kom tillbaka ifrån turen igår kväll, förutom mörkret så gillar jag hösten skarpt. Det är så frisk och klar luft, inga insekter och man behöver inte tänka på att det är för varmt. Dessutom är naturen så fin!

 


Av Louise Östergren Göransson - 15 september 2011 16:32

Ahh, det där kommer vara jag och Pim någon gång!

Av Louise Östergren Göransson - 14 september 2011 18:12

Ja just nu känns det väldans bra!


Står rakt igen efter svackan, då det kändes som man var nedslagen. Har rett ut alla saker på min lilla lista, förutom lägenhet, men jag har gjort det jag har kunnat. Har fixat allt med skolan, csn och uppgifter. Gjort synundersökning och ansökt om övningskörnings tillstånd och mer därtill. Är hemskt nöjd över mig själv!


Tror att det är rätt nyttigt ibland att sjunka så lågt som jag gjorde i början av veckan, för då finns det bara en väg kvar- uppåt. I varje mörker, finns det ett ljus. Det kan knappats bli värre, utan bara till det bättre om man då inte blir kvar, vilket i och för sig kan hända, men jag lyckades resa mig! Har nog en högre makt att tacka för det och alla underbara människor som stöttar en, TACK!


Igår hade min prins och jag varit tillsammans i en månad, ja alltså jag och min mänskliga prins, Alfred. Det är helt underbart, en månad går så sjukt snabbt, känns som vi blev tillsammans nyss.  Min andre prins, prins Pim, har jag ju snart ägt i ett år. Shit vad tiden går snabbt, hoppas det blir många fler år tillsammans!


Och idag har jag umgåtts med båda prinsarna samtidigt, snacka om lyx med två prinsar. Jag tog Pim och Alfred tog Lollo, så begav vi oss till paddocken där Pim fick vara lös och Lollo fick lära upp Alfred hur man gör när man rider. De var så duktiga, blir så stolt när jag ser hur Lollo tar hand om sin ryttare och lyssnar (oftast) på minsta signal. Alfred kunde styra utan tyglar mellan koner, hit och dit och både skritta och trava över bommar med barbackapad och repgrimma. Snacka om naturbegåvning och världens bästa läromästare- Lollo. På vägen tillbaka till hagen galopperade de till och med.


Åhh, vad fina mina prinsar är och vad tacksam jag är att jag har dem i mitt liv..kärlek, ahh......


Av Louise Östergren Göransson - 12 september 2011 12:10

Hm, vet inte riktigt vad jag ska skriva. För ovanlighetens skull får ni läsa lite om en annan sida av mig, inte fullt så positiv.


Livet rullar typ på, jobbar lite och försöker reda ut mitt liv med skolan, lägenhet och körkort. Känner mig tom, är arg på mig själv att jag är så seg och inte tar tag i saker och ting. Har så grymt lätt för att bara köra på i samma gamla spår och deppar ihop för att det inte händer något, men hallå det är ju faktiskt bara JAG som kan ändra på det, ingen annan.


Jag är expert på att skjuta upp saker, jag gör det om en timme, jag gör det ikväll,oj är det kväll nu, äsch jag gör det imorgon, så där kan det hålla på. Tillslut har det gått några år, ja faktiskt har jag skjutit upp saker så länge. Som det här med körkort, först hade jag inga pengar, sen när jag hade pengar hade jag ingen tid, nu har jag båda. Tar jag tag i det då? Nää, dåliga jag!


Framför datorn på väggen hänger det en lista med 5 saker som jag ska ta tag i, den påminner mig varje dag, men något i mig hindrar. Har alltid varit smått rädd för förändringar, när jag var mindre tyckte jag det var jättejobbigt att börja med nya saker, ny skola, ny aktivitet. Har alltid fått jobba med detta och nu är det helt okej, tar dagarna lite som det kommer och behöver inte alltid ha planerat upp i förväg även om listorna hänger med även idag.


Egentligen har jag ju absolut ingenting att klaga för, men man är inte mer än människa. Det är dagar som idag när det är så skönt att ha sin lilla häst att krama om, stoppa näsan i manen, vila kinden mot halsen, andas in höstluften och bara vara!


Nä, idag ska jag tömköra Pimmen och jag ska ta tag i mitt liv....!!!!!

   

Av Louise Östergren Göransson - 6 september 2011 17:22

Om man har lite tid och ska motionera två hästar, hm, vad gör man då? Jo så här:

 

Men det gäller att man har koll på sina hästar. Lollo som jag rider på styrs med en hand och vikten, för i den andra handen håller jag Pims rep. Pim styrs med mitt kroppspråk och lätta "skakningar" i repet vid halter. Med hjälp av driving game där man kan skicka hästen med sin arm får jag honom att vid behov byta sida om Lollo alternativt gå bakom eller framför. Det funkade bäst att ha honom bakom sig annars var Lollo bara sur.   Tillsammans var vi ute i en hel timme i skogen på smala stigar, vi kunde både skritta och trava. Mamma gick med som säkerhet och tur var väl det, för mitt under rundan glider gjorden till paden jag sitter på ur sin hållare och paden glider på sidan. Så det var bara att släppa Pim och slänga sig av, mamma fick hålla Pim sedan när jag försökte kravla mig upp på Lollo igen (nackdelen när man inte rider med sadel, man måste ha något att komma upp ifrån) Men härligt var det och ska helt klart göras om fler gånger!


Här blev det mindre lyckat, Pim började toktrava och Lollo som var helt slut efter rundan blev jättesur på Pim och vägrade gå, därav mitt fina flin.

 

Idag har Pim blivit verkad, Emma tyckte det jag gjorde sist såg fint ut, ska bara tänka på att ta mer på hörnstöden. Ska verka honom själv om 2 veckor.


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se