å det med bravur. Både jag och hästarna är slöa i denna värmen. Min inspiration för Pim tryter och det ska bli så skönt att åka bort en vecka. Behöver det verkligen, man kan inte vara på topp jämnt. Däremot slår jag vad om att jag kommer få hästabstinens i slutet av veckan.

Jag och några polare ifrån barn - och fritidsprogrammet ska till Turkiet i en hel vecka!! Har aldrig flugit, än mindre varit iväg så långt - så jag är SKITnervös rent ut sagt. Tur man har underbara vänner! Jag åker på fredag kväll.. Mia har lovat att jobba med Prinspimmen två dagar så han får lite hjärngympa och det är jag väldigt tacksam över.

Idag arbetade Mia med honom och jag kollade på, som sagt inspirationen är just nu = 0. Hon testade att tömköra med sina linor utan gjord och det gick väldigt bra måste jag säga. Först gick jag före Pim så han skulle veta vart han skulle, men sen satte jag mig på staketet och bara njöt av hur fin han är!

Bella var med och terrade konerna

och nu ikväll kom Ruben:

Ihopsläppet var nemas problemas, lite spring och lite sparkar i luften, men sen var det frid och fröjd. Ruben var mest intresserad av gräset, bra det, han behöver äta upp sig en aning innan vi ska påbörja hans resa till ridponny.

Pim tyckte han var en fjantig liten plutt, som inte var särsklit mycket att bry sig om

Nu ska alla få gå och skrota och lära känna varandra några dagar. Imorgon hade jag tänkt städa iordning stallet och bygga färdigt rundkorallen.

Oktober -2010, 2 år.

Maj 2011, 2,5 år.

(dåliga bilder)

Okej, here we go. Tänker inte gå djupare in på vad metoden står för, vill ni ha mer info kan ni gå in här: hovvårdsförbundet

Jag vet att barfotametoden inte ses positivt överallt och att den inte är accepterad av så kallade "vanliga" hovslagare, snarare ses den där som djurplågeri. Men min erfarenhet av detta är enbart positivt. Visst kan hästarna bli ömma i hovarna på grus, men idag finns det så superbra boots man kan sätta på vid behov, så varför sätta på en järnsko när vi ändå bara rider hästen en timme om dagen?

Som så mycket annat vad gäller hästar, finns det tusen olika läror och så även med hovarna. Vi har nu haft Lollo verkad enligt denna metod i flera år och det har funkat super. Bella har blivit bättre i fötterna sedan vi använt oss av denna metod och jag slår vad om att hon hade varit död nu om vi satt på henne skor och verkat enligt den traditionella sättet. Nej detta är det mest naturliga och jag som strävar efter ett så naturligt förhållningssätt som möjligt till mina hästar, tycker detta är helt underbart. Nog om det, ta en titt på hemsidan för att få reda på mer.

På kursen som alltså var en fortsättningskurs, fick vi verka mycket för att lära oss teknikerna. Vill poängtera att det vi fick lära oss, får vi ENDAST göra på våra egna hästar och då emellan vår ordinarie hovverkare kommer och checkar av att vi gör rätt. Kursen gjorde oss inte behöriga att verka andra människors hästar och också inte att verka hästar med tillexempel fång, eftersom att den sortens hov kräver specialverkning.

Vi verkade på kadaverhovar, vilket var ganska äckligt först, men man vande sig vid både lukt och blod. Hovarna kom alltså från hästar som slaktats, hade varit rätt intressant att veta vad de slaktats för, eftersom att de flesta hovarna var förskräckliga! Både de med och utan skor. I och med att det var döda hovar, fick vi chans att skära för djupt ner, såga itu, testa tekniker - allt för att undersöka hur det fungerar och hur man inte ska göra. Detta var mycket bra! Maten var också gudomligt god och alla gick säkert upp 5 kilo var av kockens (mamma) goda käk. Allt som allt var det en mycket trevlig helg om än svettig och igår hade jag en träningsvärk som hette duga. Inte så konstigt efter att ha verkat 8 hovar, otränad som jag är.

Nu kommer en bildserie på några av de hovarna jag verkade, hur de såg ut innan och efter..så kolla och är det något ni undrar, kommentera eller maila till: louise_8900@hotmail.com

Varning för känsliga tittare!

Före:                               Efter:

Den sista hoven ni ser här ovan, hade en sko från början. När jag verkat färdigt testade jag att sätta på skon igen för att se om den passade, som ni ser så gjorde den INTE det. Denna hästen har alltså gått med en för stor sko.

Ikväll ska jag verka Pimmen, hoppas han står still.

Ahh, maskrosor, grönt gräs, sol, ljumma vindar och hästar!

                                  Livet kan knappast bli bättre!

Nu är kursen slut och jag är hemma i Blekinge igen. Just nu känns det precis som mos i min hjärna, den är fullproppad av ny information.

Det var alltså en hovkurs jag var på med vår hovverkare Emma som kursledare. Tror att jag skriver mer om det imorgon då informationen hunnit smälta lite, men det var verkligen såå bra - Många nya dörrar har öppnats och jag har fått en helt ny synvinkel på det här med hovar!

Håll till godo..

"Utan hovar, ingen häst"

ÄNTLIGEN är matematiken avklarad, dock återstår det om det blir godkänt på nationella som jag svettades med igår. Kändes både bu och bä, svarade på de flesta frågorna, men vissa var rena chansningen. Har varit så himla nervös inför detta hela veckan och typ drömt om matte många gånger om. Häromdan drömde jag att jag skulle mäta vinkeln på Linneas (syster) ben, hur flippad är man inte då ^^ .

Men nu hoppas jag det är över. Domen får jag på måndag.

Har jobbat en del, 2 dagar på mitt nya favvoställe nyckelpigan på Jämjö. Barnen där är så mysiga, de ville inte att jag skulle gå hem idag och det ville jag inte heller!

Hästande har det inte blivit mycket av- bara mat och kel i hagen. Men det är inte fy skam det heller. Nu är alla hästarna en stor flock och Pim hänger gärna hellre med pojkarna än med tanterna - Bra, då kan han busa av sig en del. Men han har lagt sig till med en ful ovana, att stoppa hovarna i vattenbadkaret, det blir jättesmutsigt och vi har fått byta vatten och skura TRE gånger denna veckan =O Visserligen blir de fuktigare, men ändå...

Och hela helgen ska jag på KURS- Jippiiie. Ska bli skitskoj! Återkommer i nästa vecka hur det gick. Trevlig helg alla!

Har ni hört någon säga om hästen att - Det där gör han bara för att jäklas! Eller - Han/hon är ju så korkad! Eller har du kanske sagt det själv?

Det finns mycket skit rent ut sagt i hästvärlden, där man förmänskligar hästen t.ex med täcken, hästen ska sova på natten, äta tre gånger per dag m.m m.m Att dessutom uttrycka sig på detta minst sagt mänskliga sätt till hästen är inget annat än idiotiskt! Hästen gör absolut INGENTING för att jäklas eller för att den är korkad, antagligen är den bara missförstådd.

Tar ett skräckexempel som jag såg på en hopptävling här i krokarna för några år sedan:

Ryttaren och hästen hade ingen som helst kontroll inne på banan, de kom in fel på alla hindrena- hästen rev såklart. Ryttaren slet förbrilt i tyglarna för att på något sätt sakta ner farten, samtidigt som hon sparkade den i sidorna med sporrarna för att den skulle ta rätt väg. När de ridit klart banan med alla hinder nedrivna, gav ryttarinnan hästen en klatch med spöet på bogen och sa " - Han är så jävla korkad, han gör det bara för att jäklas. "

Vad tror ni, gjorde hästen det för att jäklas? Det är väl klart att hästen ska hoppa hindrena och inte springa rätt in i dem! Oavsett hur vägarna fram till hindrena såg ut, han var ju en hopphäst, säkert dyr, han ska klara det, eller? Lägg in i anteckningarna att ryttaren hade ett för långt pessoabett i munnen, en felanpassad sadel som låg på bogarna så att ryttarinnan blev satt i stolsits, hästen hade hjorthals = sänkt rygg och var dessutom felskodd med långa tår och understuckna trakter så att han nästan trampade igenom på haserna.

Min uppfattning är att hästen inte kan jäklas. Den lever i nuet och forskning visar att den inte kan planera inför framtiden. Och vad vinner hästen på att jäklas, i detta exemplet vinner den inget mer än att få bommarna på frambenen. "Oh, ja det vill jag gärna ha bara jag får jäklas." Om nu hästen kan jäklas, säger jag bara- HAHAHA, rätt åt er alla hästägare som inte tar reda på orsaken. Tänk på alla de hästar som blir illa behandlade men som lugnt traskar på och gör det människan ber dem, varför jäklas inte de då?

Min erfarenhet om så kallade problemhästar är att de antingen: har ont, har fel utrustning eller är missförstådd. Den kanske inte förstår, ser ingen anledning till varför den ska göra det den blir tillsagd eller så är den missnöjd med hur den bor.

Så nästa gång din häst gör något du inte vill, kalla den inte korkad - ta reda på varför den gör som den gör. Det är hästen värd efter att vi håller den i fångenskap!

Det är faktiskt vi som håller hästen för vår vinning och för vår skull, knappast för hästens skull.

Att man kan bli så lycklig för en sådan liten sak, men som betyder så mycket! Det är en härlig känsla.

Gick en runda med Pim, mamma och Lollo ikväll. Sadlade Pim ifall jag fick lust att rida. Checkade av honom längs vägen fram till skogen ifrån marken, allt bra- frust och tugg om vartannat. Lyssnade på minsta signal. I skogen satte jag mig på hans rygg och det bar iväg, visserligen bakom mamma som tömkörde Lollo, men ändå! (Har ju inte suttit på honom i skogen på länge eftersom att han kastat av mig de senaste gångerna. )

Red bara ca 20 meter, sedan gjorde jag halt, hoppade av och gick med honom resten av rundan. Tänkte att det är lika bra att sluta när det går bra! Men de 20 meterna var det härligaste på länge. Han frustade och klev fram genom skogen med långa, avslappnade kliv. Min fina PrinsPim!  

Nu känner jag att vi är på rätt spår igen och om allt går som det ska, blir även en sele snart min! Då kan vi börja tömköra och påbörja vår resa till ett fint körekipage...