I lördags var jag och tittade på hästens dag i Jämjö. Förra året var jag med, med Lollo och det var meningen detta året med, men nu blev det som det blev. Även ifall jag helst hade  velat vara med och visa upp oss, var det helt okej att bara titta.

Hästens dag har anordnats 2 år i rad och är en uppvisningsdag för alla grenar och hästraser. Här får man chansen att umgås tillsammans oavsett gren och ras, man gör det pga sin vän hästen. Denna dag är också till för att visa upp de olika grenarna och raserna för att visa vilken otrolig bredd hästen har och hur kul man kan ha med hästen utan att ha för mycket prestationskrav. Väldigt bra tycker jag!

För den här bilden:

vann jag ett fint dressyrschabrak. Nu är det bara hästen som saknas :P

Det visades maratonkörning. Här är det Emma Wester som håller i tömmarna på Lukas.

  Gudomligt läckra nordsvenska avelshingsten Isidor visade en maratonvagn.   Här visas en bröllopsvagn upp.   Vedvagn...   En fin kallblodskadrilj! Den bestod av frieser, ardenner, fjording, haflinger och ett antal nordsvenskar.   Alla ekipagen!      Mycket trevlig dag!

GLÖM INTE KOLLA IN MIN ARTIKELSERIE OM HÄSTENS NATURLIGA BEHOV!!

Ni hittar de i menyn till höger, eller i kategorin fakta och tips!

Japp, idag satte jag igång med lektionerna igen.

En tjej på 6 år kom till stallet med sin mamma vid 5 tiden. Vi började med att hämta Bella och tjejen fick hjälpa till att leda henne upp till stallet. Efter det borstade vi, kratsade hovarna och satte på hennes boots. Jag förklarade också hur man borstar och vad hästens fötter hette. Sedan det vanliga säkerhetstänket:

• Sitt inte på knä nära hästen!
• Gå inte nära hästens rumpa!
• Hälsa på hästen innan du klappar!

Bella skötte sig toppen, trots att det var längesedan så små barn pysslat om henne. När vi ryktat och klätt på tjejen hjälm och säkerhetsväst bar det av på en ridtur barbacka i sommarhagen, upp och ner, skritt, trav. Det gick jättebra och alla kämpade på bra. Tillbaka till stallet, borsta och ge duktiga Bellan mat. Så ska tjejen rida på söndag nästa vecka igen.

Jag brukar alltid, alltid låta eleverna börja första ridlektionen barbacka, dock med en vojlock eller barbackapad att sitta på. Det spelar ingen roll om man är nybörjare eller erfaren.

• Jag anser att man genom detta får den bästa balansen.
• Är ett kvitto för mig och ryttaren, hur pass bra balansen är. Man kan inte lura sig själv som man kan i en sadel, när man har fötterna i stigbyglar.
• Det är också lätt att få fula ovanor i en sadel när man inte hittat balansen ännu, man blir spänd och drar i sadelns framvalv. När du rider barbacka, kan du inte spänna dig. För då blir det ännu obekvämare.
• Självklart ska man kunna rida i en sadel också. Det kommer automatiskt när man har en naturlig balans på hästryggen! =)

Varför ska man rida privat när det finns ridskolor?

Varför ska man rida på ridskola när man kan rida privat?

Det finns både nackdelar och fördelar med de olika ridformerna, allt beror på vad man vill få ut av sin ridning och hur man är som person. Här nedan presenterar jag nackdelar och fördelar med både min privata verksamhet och att rida på ridskola ur min synpunkt.

Rida privat

Fördelar:

• Man rider i liten grupp eller själv.
• Man får fullt fokus från ridläraren hela passet.
• Man rider en eller två hästar hela tiden.
• Man får hjälpa till mera, borsta, mata, mocka.
• Man lär sig mera hantering.
• Man har mer teori.
• Oftast billigare.
• Man "slipper" betala i förväg och därmed binda sig.
• Man "slipper" vara med i en förening.
• Som förälder behöver man inte vara med på lektionerna. 
• Man rider ut oftare.
• Flexibla tider.
• Det blir mer privat och ridläraren lär känna varje elev.

Nackdelar:

• Man får inte rida många olika hästar. 
• Man träffar inte lika många likasinnade.
• Man knyter inte lika många kontakter.
• Man får inte chans att tävla lika mycket.
• Man får hjälpa till mera, borsta, mata, mocka.
• Man utvecklas inte lika snabbt i ridningen, eftersom att det är mycket hantering. 
• Flexibla tider.
• Inget ridhus.
• Man får ibland rida i dåligt väder. 
• Ridläraren har kanske ingen riktig utbildning, utan erfarenhet.

Rida på ridskola:

Fördelar:

• Man får rida många olika hästar.
• Man träffar mycket folk.
• Man har lättare att knyta nya kontakter.
• Man får många tillfällen att tävla.
• Man har inte lärarens ögon på sig hela tiden.
• Man får rida i ridhus.
• Man har bestämda tider.
• Man behöver inte göra så mycket, förutom att rida.
• Man är delaktig i en förening.
• Ridlärarna har oftast en godkänd utbildning.

Nackdelar:

• Man rider i en stor grupp.
• Det blir inte lika privat, ridläraren kan inte lära känna varje elev.
• Man hinner aldrig lära känna endast en häst.
• Man rider inte ut lika mycket.
• Man har inte så mycket teori.
• Man får inte lära sig hantering.
• Det är oftast "bara" hoppning och dressyr som gäller.
• Som förälder måste man vara delaktig.
• Man får inget helhetskunnande om hästen.
• Man utvecklas inte lika snabbt i ridningen, eftersom att gruppen är så stor.

Detta var några som jag har kommmit fram till, självklart kan det variera från person till person. Kommer du på något mera, eller ser något som du tycker inte stämmer? Maila då till: louise_8900@hotmail.com

Här kommer en länk till en film på youtube.

En av mina ridelever Frida, 11 år har ridit hos mig i cirka 3 år. Hon har varit rädd för att galoppera själv utan lina, men efter att vi byggt upp hennes mod genom övningar, där vi går utanför hennes komfortzon lite i taget, så kan hon nu galoppera på Lollo själv på en stor yta. Så kolla!

http://www.youtube.com/watch?v=GSjkPICxTck

Så, hoppas det funkar, annars kan ni gå in på youtube och söka på: Frida galopperar

Det är inte helt enkelt att skriva om sig själv, kanske andra inte har samma uppfattning som en själv och vad är folk egentligen intresserade av att veta? Men jag ska göra mitt bästa!

Jag är i skrivandets stund en tjej på 21 år, jobbar som timvikarie inom barnomsorgen här i karlskrona kommun. Bor nu utanför Ramdala. Har sedan Oktober -10 en egen häst vid namn Pärlrimm + pysslar då och då om mammas hästar (Lollo och Bella som du kan läsa om under hästarna!)Är glad, sprallig, pedagogisk och full med ideér. Älskar att lära ut men också att få kunskap. Förutom hästar, så är jag med i en teatergrupp, KLANTARNA, om dem kan du läsa mer om här: klantarna.se

Har varit intresserad av hästar sedan barnsben, men tyvärr blev jag pälsdjursallergiker i ungefär 5 års ålder. Efter detta slutade jag med hästar, tills jag vid 13 års ålder fann att jag inte var så allergisk längre. Då började en period med mycket ridande, pysslande och hantering av hästen.

Har aldrig ridit på ridskola, utan mamma och hopp- och dressyrtränare har lärt mig, sedan är jag mycket självlärd också. Har en enorm kunskapstörst som är svår att släcka och detta har lett till att jag ifrågasätter allt och måste veta VARFÖR! När de "vanliga tränarna" inte hade några konkreta svar på mina frågor, började jag söka kunskap ifrån annat håll. Böcker med olika så kallade hästpratare, hästmänniskor som tog hand om problemhästar och några konstiga människor som inte bara red, utan också tränade hästen mycket från marken. Det var Natural Horsemanship och Akademisk Ridkonst. Här kände jag mig hemma, det mesta stämde in på mitt tankesätt och än idag behandlar jag hästarna mest utifrån dessa förhållningssätt, även ifall jag oftast plockar det bästa av alla discipliner. Mina ledord är: Behandla hästen som en häst och Dressyren är till för hästen! 

Välkommen till denna blogg, som finns till för dig som gillar hästar. Kanske är du en ridskoleelev, hästägare, skogsmulle, tävlingsryttare eller helt enkelt intresserad av hästar? Då finns det säkert något som intresserar dig på denna blogg! Välkommen att luta dig tillbaka och kolla runt bland mina olika kategorier, kanske lär du dig något på vägen! /Louise