Ojoj, senast jag skrev på bloggen var den 28 juni, alldeles för länge sedan.

Denna sommaren har varit helt galen, känns som att jag inte hunnit med någonting alls, samtidigt som jag nog aldrig gjort så mycket på samma gång.

Jag började ju sommaren med en turkietresa sedan har sommaren rullat på med jobb i bemanningsteamet, bröllop, träning och inridning av Ruben (som nu har åkt hem till sin ägare igen), bad och båtturer, Toto-konsert, underbara spontana stunder med de finaste vännerna, skärgårdsläger, jobb på kustgården och inte minst teater. Äntligen verkar det som att vi fått ett genombrott med klantarna. Vi har varit med i tre tidningar, haft radiointervju och alla föreställningarna har dragit riktigt mycket folk! http://klantarna.se  Dessutom har den där snygge prinsen på den vita hästen ni vet, kommit ridandes rakt in i mitt liv. Det känns overkligt, som en dröm, helt fantastiskt och underbart på samma gång.

Min andra prins - Pimmen, har dessvärre hamnat lite i bakgrunden denna sommaren till förmån för Ruben, vi har mest tagit det lugnt och inte haft några mål mer än att ha kul tillsammans. Han verkar mått bra av vilan och har växt i kroppen och mognat i psyket. Men det har inte bara varit lek, i Juli var vi på vår första tävling tillsammans. Premiering i Bräkne-hoby, där jag visade honom i klassen för Nordsvenska valacker. Han skötte sig utmärkt, var lugn och lyssnade på det jag bad honom om. Han fick resultatet 37 poäng av 50 med en nia på typen där 10 var högst. Alltså riktigt bra! Vi fick med oss två rosetter hem, en till Pim och en till mig för att jag var under 25 och visade nordsvensk. Skoj tycker jag att de uppmuntrar ungdomar att välja den nordsvenska hästen, men det är klart Nordsvensk är ju bäst!

Dessutom har jag flera gånger under sommaren ridit på Pim och det går så bra så bra, har inte ramlat av eller blivit avkastad en enda gång! Det är inte klokt vad jag känner mig hemma på hans rygg och jag blir stolt som en tupp när jag tänker på att det är vi två tillsammans som kommit så långt, alldeles själva och med lite hjälp av Mia. Vi rider alltså ut i skogen i både skritt och trav i repgrimma och barbacka och tänk vad lätt det går när man gör allt på hästens eget språk, så den förstår. 

Tänk att jag har två prinsar i mitt liv just nu!

Hoppas ni har haft en lika bra sommar som jag?!

vad heter hästen? Pärlrimm

Tycker du den har ett fint namn? ja

Vad kallar du hästen? Pim, Prinspim, Pimmen, Pimpim, gubben, killen, hemulen, snorkis.

Hur gammal är den? 3

När föddes den? 23 Juni, -08

Färg? Brun

Hur hög i mankhöjd? senast jag mätte, 145 cm

Sto, valack, hingst? Valack

Vem äger hästen?  Jag

Du hämtar hästen löst ur hagen, utan grimma? Nej

Hästen står lös i stallgången? Ja

Hästen är lös när ni går på promenader? Ibland, dock i inhägnad hage än så länge.

Hästen står still när du borstar?  Ja

Hästen kommer till dig i hagen? Alltid

Hästen är uppriktigt glad att se dig? Alltid

Hästen följer dig villigt? Om det inte finns gott käk i närheten

Hästen är villig och lyhörd för vad du vill be den om? Oftast

När du ber den om något, gör den det genast och med glädje? Oftast

Din häst stannar hos dig även om den är lös? åter igen, oftast =)

Du kan med lätthet flytta din häst bakåt, framåt och åt sidorna? Japp

Du kan göra ovanstående helt löst? jadå

Du kan göra ovanstående på flera meters håll? Japp

Du kan skicka in din häst i en passage på 5 meters håll? ja

Du kan få sin häst att hoppa över ett hinder när du står en bit ifrån? ja

Du kan lasta hästen en bit bort? nej

Du kan rygga in hästen i transporten? har inte testat

Du kan rida i repgrimma och ha kontroll? det lilla hanär riden- ja. 

Åh underbara, underbara häst...

På grund av tidigare erfarenheter med hästar som blivit helt blockerade i hjärnan när de varit iväg själva ifrån resten av flocken, förväntar jag mig att även Pim ska stressa upp sig när vi är ute själva på promenad. Det var han också i början, men idag var han som den häst jag alltid drömt om. Lyssnade på allt jag bad om med bara en fingervisning, en viskning och han var så lugn och avslappnad med öronen glatt framåt och med pigga små ögon. Jag måste lära mig att släppa det förflutna, precis som hästarna, ska jag också tänka på nuet, det som sker här och nu!

Vi gick iväg igenom kohagen på Lillö där jag lät Pim bestämma vägen, han valde vägen ner mot havet. Tog av mig skor, kavlade upp byxorna och hoppade ner i det varma vattnet. Pim trivdes som fisken i vattnet och plaskade som aldrig förr, det var också smaskigt med vassen. Eftersom att det var så härligt vatten och Pim strålade av lycka, gick vi åter upp på land där jag klädde av mig, ja till bh och trosor då, vad trodde ni? :P Sedan plumsade vi ut längre och längre ut tills Pim inte nådde längre, då gjorde vi något jag aldrig gjort förr..vi simmade tillsammans. Så HÄFTIG känsla, vi var ett! Han fick lite panik när han inte längre kunde känna fast mark under hovarna, men efter några klappar på halsen var han cool. Vi simmade sakta in mot land, där han frustade ljudligt flera gånger och skakade på sig likt en hund.Vi gick stilla hem igen och det var så, så ja otroligt. Jag kan inte beskriva känslan efter dagens pass, men jag har gått med ett leende på läpparna hela dagen. Det var som en utomkroppslig upplevelse, en osann händelse....en dröm! Min alldeles egna dröm PÄRLRIMM <3

"Du får inte låta hästen vinna"

Dagens myt går lite stick i stäv med myt nummer 3. Hur många gånger har man inte fått höra, säg till hästen, du ska bestämma, han får inte vinna! Att hoppa av och leda hästen förbi något den är rädd för är tabu inom den traditionella ridningen. Ryttare får höra att de inte får låta hästen slippa undan när den uppfört sig illa, utan hästen måste ridas förbi hindret, annars har ryttaren förlorat och hästen vunnit. Fel, fel, fel säger jag!

Ditt ansvar som ägare till hästen är att hjälpa den övervinna sina rädslor, först då kan du betraktas som en värdig ledare och någon att lita på. Om man sitter av en häst som är rädd och leder den förbi det farliga, så betraktar hästen det som om man hjälper den. Hästen betraktar det INTE som svaghet ifrån din sida. Du agerar som en ledare som tar ansvar för din flock, hästen, och det är dit man vill komma, skapa tillit till sin kompanjon hästen, inte förstöra dess självförtroende, eller?

Jag hjälper Lollo övervinna sin rädsla att kliva upp på något högt

Kom hem ifrån Turkiet i Söndags. En toppen resa trots lite saker som inte var helt perfekta, bland annat maten på hotellet- Blää. Såå skönt att resa bort, men såå skönt att komma hem igen. Saknat min lille prins enormt! I söndags när jag kom för att krama om honom, kom han travandes och ville följa med mig ut- sötis. När jag gick mot bilen följde han efter längs staketet. Mitt hjärta smälte!!

Ingen rast och ingen ro, jobbade direkt nu i måndags men idag är jag ledig. Under dagarna har det varit stressigt värre, jobb, teaterövningar och försökt hinna med hästarna så gott det har gått. Uppstartat Rubens träning lite smått, bara börjat lära känna varandra och förklarat för honom att du kan lita på mig, men inte gå över mig. Första dagen var han asjobbig, men igår var det mycket bättre. Skönt! (Läs mer utförligt på hans egen blogg) Pim är som smör i mina händer, vi är som ett nu. Varit ute och gått med honom i skogen, han har frustat nöjt och lugnt och fint gått vid min sida. går jag långsamt- gör han, springer jag- gör han osv. Såå härlig känsla. Jag saknar faktiskt inte ridningen ett dugg!

Vet ni vem som fyller år idag?

Jo Prinspimmen så klart! 3 år blir han, det ska firas senare med knäckebrödstårta och morötter!

Godkänd i Matte B, fy bubblan vad skönt det känns!

Och imorgon kväll bär det av mot Danmark för att sedan flyga mot Turkiet, resfeber, jag?? Nää inte alls. Är så nervös så jag knappt vet vad jag heter..Louise var det va? Det jobbigaste är inte själva resan, även ifall jag är lite nervös för flygningen med, men att få med sig alla saker och att få plats med allt- det är jobbigt! Sist jag bloggade, skrev jag dessutom att det skulle bli skönt att åka ifrån hästarna, men redan nu känner jag att dom kommer bli saknade. <3 Tur att världens bästa vänner finns med som stöd och att världens bästa mamma tar hand om pållarna och att världens bästa Mia hjärngympar Pim några dar. Mycket världens bästa- men så är det! Därmed basta!

Ny kamera köpt idag förresten och ny sele, har dock inte provat den ännu.

Nu ska jag återgå till packandet, ha det så bra i Sverige!

En något mindre Pim i ett betydligt kallare klimat!

För mitt minne: Alla verkade idag. Pim skötte sig perfekt, Lollo skötte sig katastrofalt.

Förövrigt har jag äntligen byggt färdigt rundkorallen i vinterhagen. Det kommer bli bra! Skönt att slippa gå upp till paddocken om man har bråttom och skönt att det är litet och nära sakerna i lösdriften. Där är tillräckligt stor yta för att kunna rida lite och hästarna kan utan problem både trava och galoppera, men det är också tillräckligt liten yta för att hästarna inte ska kunna dra världens repa - tänker utan tvekan på Pim   

Jag tänker också jobba både Pim och senare Ruben lösa där inne. Föredrar faktiskt det framför grimma och rep, det blir liksom ärligare när man måste kommunicera med kroppen och hästen kan fly. Det är en så härlig känsla när hästen väljer att komma, istället för att fly iväg. 

Bjuder på lite härliga sommarbilder! Och om ni vill läsa lite mer om Ruben så kan ni gå in på hans egna blogg: http://ruben-louise.blogspot.com ni hittar länken i min länklista också.